Isolering med EKOFIBER i nyproduktion

Isolering i nyproduktion med Ekofiber är en numera vanlig metod. Det går att isolera
 i princip alla vanligt förekommande konstruktioner ovan mark.
 För att få ett effektivt arbetsutförande och väl fungerande konstruktioner
 rekommenderar Vi EKOFIBER Byggsystem. Där finns konstruktionslösningar,
 arbetsbeskrivningar och all nödvändig information för att konstruera väl fungerande
 konstruktioner till klimatskärmen (ytterväggar och tak ). Har Du en konstruktion
 som inte finns representerad I EKOFIBER Byggsystem och har frågor om
 arbetsutförande eller dyl. - kontakta oss This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it. eller närmaste installatör för information

Hus som andas

Hus som andas är ett begrepp som till sin början användes för att beskriva en diffusionsöppen konstruktion.
 Olyckligtvis har vissa tolkat detta som att man kan bygga en klimatskärm med luftgenomsläpplighet.
 Det är fel! Klimatskärmen skall vara lufttät!

Vindpapp eller plastfolie?

I det traditionella byggandet med regelverkskonstruktioner har sedan decennier använts plastfolie
 både som lufttätning och diffusionstätning. Skälet till val av plastfolie är att byggnormerna sedan
 1967 krävt stor diffusionstäthet på insidan av ytterväggar och tak. I SBN 75 är kravet att det inre
 tätskiktet ska vara fem gånger tätare än det yttre i vägg och tio gånger tätare i tak.
Idag framförs allt oftare önskemål om att bygga utan plastfolie i klimatskärmen. Går det med
 bibehållen säkerhet ur fuktsynpunkt?
Ja, dagens typgodkända vindtäta dukar uppfyller kraven på en säker lufttätning av konstruktionens
 insida. Dvs vindtät duk är lika lufttät som plastfolie, men eftersom den är diffusionsöppen måste
 man ta hänsyn till hela konstruktionen. 
Grundregeln är att konstruktionens inre del skall ha större diffusionsmotstånd än den yttre
 delen så att eventuell diffusion (fuktvandring i ångfas) i konstruktionen skall kunna ske i riktning
 mot det fria genom utsidan av konstruktionen.

Lufttätheten har en avgörande betydelse för konstruktionens fuktsäkerhet. I exempelvis fall
 med invändigt övertryck kommer inneluften vid fukttillskott strömma ut genom otätheter i byggnadsskalet
 med stor risk att den relativa fuktigheten blir så stor att mögel kan växa på material med liten mögelresistens. 

Med Ekofiber Byggsystem kan Du vara säker på att materialvalet i konstruktionen är genomtänkt och att den är fuktdimensionerad. 

Konvektion = Luftläckage vilket kan orsaka stora skador i en konstruktion framförallt på vindar/snedtak.
Diffusion = Fuktvandring i ångfas.( En diffusionsöppen konstruktion är beroende av materialval)

Fuktbalans på kalla vindar

Historiskt sett är Ventilationens uppgift till för att hålla takytan tillräckligt kall för att förhindra snösmältning
 och bildande av istappar. Numera behövs ingen ventilation av det skället. Nu ventileras vinden för att
 hålla eventuell fukt borta. Om fukt kommer in skall den också kunna föras bort så att materialen kan torka.
 Ventilationens funktion är emellertid inte enbart positiv. Ventilationen tillför under vissa förhållanden mer
 fukt än vad som förs bort. Det kan därför diskuteras om den ”ventilationsarea” som rekommenderas är motiverad.

Vindsbjälklag är torrare utan takfotsventilation

Här följer några experters utlåtande beträffande problematiken ventilering av vindar eller ej:

Ingemar Samuelsson, professor vid Sveriges Forsknings och Provningsinstitut SP
 skriver följande i en artikel i Bygg o Teknik nr 2/00;

" I ett väl isolerat tak utan tillförsel av fukt, dvs. i ett tak som är såväl vattentätt som ångtätt och luftätt
, är ventilationen mer till nackdel än fördel. Ventilationsluften tillför istället fukt som kan kondensera inne
 i taket under klara, kalla nätter. Ett oventilerat tak där det inte tillförs någon fukt är torrare än ett ventilerat.
 Undersökningarna visar också att i de fall ventilationen verkligen behövs för att torka ut en fuktskada
 räcker flödet helt enkelt inte till. Luften är för kall för att kunna bära den fuktmängd som krävs för att hålla
 taket torrt. Orsaken till att den låga temperaturen på ventilationsluften är den kraftiga värmeisoleringen i
 taket som innebär att luftspalten inte värms inifrån. Vilken funktion har ventilationen? Det finns en utbredd
 tro att ventilationens uppgift är att föra bort fukt men historiskt sett har uppgiften varit en helt annan,
 åtminstone i branta, ventilerade tak. Det är till viss del rätt att ventilationen ska säkerställa att taket är torrt,
 en begränsad mängd fukt i taket ska kunna torka ut innan skador kan ske. Normalt ska det emellertid
 inte ske någon fukttillförsel till taket. Bara om man misslyckas till exempel med tätheten mot regn eller
 tätheten mot tillförsel av fuktig inneluft, kommer det att läcka in vatten eller kondensera fuktig luft
 och denna fukt behöver ledas bort eller torka ut. Men hur mycket sådan tillförsel av fukt ska man
 acceptera utan att skador uppstår? Ja egentligen kan man inte acceptera någon tillförsel alls,
 i varje fall inte under vintern. Med dagens väl isolerade tak kommer luftspalten/vinden att ha ungefär
 samma temperatur som uteluften. Det innebär att ventilationsluften knappt kan föra bort någon fukt,
 hur mycket man än ventilerar. Sommartid är det annorlunda. Då är taket varmt och även relativt måttligt
 ventilation kan föra bort stora mängder fukt."

Lars-Erik Larsson, Chalmers tekniska högskola säger:

"Ett oventilerat vindsutrymme där inga "yttre" fuktkällor förekommer erhåller ett medelklimat som är betydligt
 gynnsammare än klimatet i ett ventilerat vindsutrymme. Detta gäller speciellt under perioder då utomhusklimatet
 varierar mellan kalla och fuktiga nätter och varma dagar. I ett kallt vindsutrymme över ett väl isolerat bjälklag blir
 temperaturen låg och RF (relativa fuktigheten) hög under vinden. Under långa perioder kan förhållandena vara
 gynnsamma för fukt och mögelpåväxt. Vill man minska risken för påväxt på grund av att vinden får ett klimat
 som liknar uteförhållandena och vill man också minska risken för skador av regnläckage eller konvektion bör
 vindsutrymmet värmas. Resultat från studier visar:

- att det i en oventilerad vind blir torrare samt att RF blir betydligt jämnare under perioder med kraftiga
 växlingar i uteklimatet. Höga toppar i RF till följd av snabba temperaturvariationer jämnas ut.

Vill man dessutom helt undvika fuktskador av inifrån kommande fukt bör följande gälla:

- vindsbjälklaget skall vara lufttätt,

- det skall råda invändigt undertryck.

Lars Olsson, SP. skriver i Bygg o Teknik nr 2/01 "

Oventilerat parallelltak med ånggenomsläppligt underlagstak (Tyvek Pro) uppvisar en god säkerhet
 mot fuktskador. Trots att konstruktionen under laboratorieförhållanden blivit utsatt för fuktkonvektion,
 kondens och vattenläckage har det inte skett några skador. Vidare visar undersökningen att det blir
 lägre fukttillstånd i konstruktionen med cellulosaisolering än med mineralullsisolering, detta på
 grund av att cellulosaisoleringen är lufttätare. Tio olika konstruktioner har varit utsatta
 för fuktdiffusion, fuktkonvektion, utvändig kondens, temperaturvariationer, vattenläckage med
 mera i en klimatkammare under tre månader. De mest intressanta skillnaderna har framkommit
 genom att jämföra fuktförhållandena i;

- oventilerade gentemot ventilerade parallelltak,

- cellulosaisolerade gentemot mineralullsisolerade parallelltak,

- parallelltak med invändigt "tät skikt" gentemot öppet skikt.

- Det mest gynnsamma utförandet visade sig vara det med cellulosaisolering.

" "- Konstruktioner med cellulosa har i undersökningen visat lägre fukttillstånd än mineralull.
 Anledningen kan vara att cellulosaisolering är lufttätare vilket innebär att materialet försvårar
 fuktkonvektionen. Dessutom är materialet hygroskopiskt vilket innebär att fuktsvängningarna
 dämpas och medverkar till lägre fuktnivåtoppar."

"- Ju mer diffusionsöppen konstruktionens yttre del är desto lättare har konstruktionen att
 torka ut under förutsättning att insidan är tät."

"- Då ett ångöppet och vattentätt underlagstak (till exempel Tyvek Pro) andvänds behövs ingen ventilationsspalt.
 Vidare kan det vara fördelaktigt att använda cellulosaisolering framför mineralullsisolering därför att
 cellulosaisoleringen är ett betydligt lufttätare material."

"- Tillfälliga vattenläckage från nederbörd kan förekomma och ett troligt scenario är att om det förekommer
 små vattenläckage i cellulosaisolering så vållar det ett lokalt problem (i yttre delen av konstruktionen)
 medan samma vattenläckage i ett tak med mineralullsisolering kan medföra ett mera utspritt problem.

Otätheter i vindsbjälklaget medför att fuktig inomhusluft kan tränga upp på kallvinden. Det är alltså viktigt att
 det lufttäta skiktet är väl utfört för att förhindra fuktig luft att tränga upp kallvinden. För uttorkning av byggfukt
 och eventuellt fukttillskott enligt ovan behövs dock en miniventilering av kallvinden. Men man bör beakta
 att alltför stora mängder ventilationsluft under sensommar och höst (i södra Sverige även under vintersäsongen)
 själv kan ge upphov till kraftig nedfuktning av undertaket/vindsutrymmet antingen detta består av en inbrädning,
 en plastfolie eller boardskivor. Samma gäller plåttak av t ex trapetskorrugerad plåt, som för att förhindra
 droppbildning kan förses med en fuktmagasinerande beläggning på undersidan.

Innan man minskar den befintliga ventilationen bör man först ha förvissat sig om att byggfukten är uttorkad.
 Det är naturligtvis också nödvändigt att taktäckningen är regntät.

Eftersom viss risk för fukttillförsel till vinden ändå alltid finns t ex av inbyggd fukt, läckage av regnvatten utifrån
 eller konvektion vid tillfälligt invändigt övertryck, kan man inte utan vidare rekommendera att vinden utförs oventilerad.
 En viss luftväxling bör enligt vår mening alltid finnas på vinden för säkerhets skull. Omfattningen av denna luftväxling
 kan dock diskuteras. Sannolikt räcker det med relativt måttlig ventilation t ex någon eller några gavelventiler.