Eva Sikander på Sveriges Provnings- och forskningsinstitut SP AB redogör för innehållet i sin rapport 1997:34
Lufttäthet i hus med träregelstomme och utan plastfolie.
Utdrag ur SP Rapport 1997:34 av Eva Sikander och Agneta Olsson-Jonsson, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP)
I samband med täthetsprovningar i ett tidigare projekt har stora otätheter konstaterats i hus byggda utan plastfolie. Otätheterna har i vissa fall gett ett dåligt termiskt inomhusklimat, med bland annat kalla golv, och i andra fall skador på grund av fuktkonvektion i konstruktionerna. Därför är det viktigt att undersöka om det går att förbättra lufttätheten i hus utan plastfolie genom att ta fram bättre kunskap om skarvutföranden för alternativa tätskikt. Det är också viktigt att täta vid genomföringar och anslutningar.
Med denna bakgrund startades projektet Lufttäthet i hus med träregelstomme och utan plastfolie vintern 1996/97. Projektet finansierades av Byggforskningsrådet, SBUF samt företag ur FoU-Väst. I projektet visas att det är möjligt att nå samma goda lufttäthet med ”vindtät” och gipsskivor som med plastfolie. För dessa fall är de alternativa materialen i sig lufttäta.
Syfte
Syftet med projektet var att
· identifiera lufttäthetsproblem i träregelkonstruktioner byggda utan plastfolie
· ta fram modifierade eller alternativa täthetslösningar till de som idag tillämpas
· utvärdera de föreslagna lösningarna på laboratorium.
Varför eftersträva lufttäta konstruktioner
Lufttätheten har stor betydelse för fuktsäkerheten. I de fall då det råder ett invändigt övertryck, samtidigt som inneluften har ett fukttillskott, kommer fuktig luft att strömma genom otätheter i byggnadsskalet. Den utanförliggande konstruktionen tillförs på så sätt fukt och risken är därmed stor att den relativa fuktigheten blir så pass hög att mögel kan växa på material med låg mögelresistens. Om kravet på lufttäthet i BBR (Boverkets byggregler) uppfylls betyder det inte automatiskt att konstruktionen uppfyller kravet på fuktsäkerhet. I BBR är nämligen kravet satt med hänsyn till energihushållning. I vissa fall krävs att konstruktionen är i det närmaste helt lufttät för att uppnå fuktsäkerhet. Ibland måste god lufttäthet kombineras med ett invändigt undertryck för att skador av fuktkonvektion skall undvikas. Vid ett invändigt undertryck i byggnaden kan uteluft strömma in genom otätheter i klimatskärmen. Detta luftläckage inverkar negativt på den termiska komforten (drag och kallras). Lufttätheten påverkar luftkvaliteten på så sätt att kontaminering av inneluften kan ske om tilluften tillförs huset på ett okontrollerat sätt, exempelvis utifrån (pollen) eller via otätheter mot en krypgrund. God lufttäthet är en förutsättning för kontrollerad ventilation och god energihushållning. Om en konstruktion inte har tillräcklig lufttäthet, så kommer luft att läcka in och ut okontrollerat genom otätheter.
Hur skapas lufttäthet?
Lufttätheten är starkt beroende både av projekteringen och av arbetsutförandet. Det måste vara praktiskt möjligt att utföra konstruktionerna som de projekterats. Till konstruktionens lufttäthet bidrar samtliga ingående skikt/material. I en del konstruktioner kan materialen i sig vara tillräckligt lufttäta (betong, lättbetong eller motsvarande) utan att speciella skikt behöver appliceras. I konstruktioner där sådana material saknas måste lufttätheten tillgodoses genom folier, dukar, pappskikt och/eller skivmaterial. Även det yttre skiktet i till exempel en vägg, vindskyddet, bidrar till den totala lufttätheten. Om man inte vill ha plastfolie som inre tätskikt måste lufttätheten ordnas med andra material eller på annat sätt. I det här presenterade projektet har vi undersökt följande alternativ till plastfolien:
· diffusionsöppna, polymerbaserade fiberdukar (ibland benämnda vindtät)
· gipsskivor
· vindskyddspapp i enstaka laboratorieförsök
Lufttäthet och diffusionstäthet
Lufttätheten hos klimatskärmen skall inte förväxlas med diffusionstätheten. Förutom en god lufttäthet är det även av stor vikt vid val av material att diffusionstätheten är större på insidan av konstruktionen än på utsidan. En beräkning för det enskilda fallet behövs för att undvika fuktproblem på grund av fuktdiffusion. I den här presenterade rapporten behandlas dock inte denna frågeställning.
Resultat och slutsatser
I projektet visas att det är möjligt att nå samma goda lufttäthet med vindtät och gipsskivor som med plastfolie. För dessa fall är de alternativa materialen i sig lufttäta. Detta har visats i laboratorium och i tre av fem hus i fältundersökningen. Vid bristfällig projektering och bristfälligt arbetsutförande kan dock lufttätheten i det färdiga huset bli mycket dålig. Detta visas också av fältundersökningen.
Efter intervjuer, studium av sex byggnader under uppförande samt laboratorieprovningar kan följande slutsatser dras om lufttätheten i hus utan plastfolie:
· Om projekteringen är bristfällig måste mycket av täthetsutförandet lösas på byggarbetsplatsen. Resultatet blir inte alltid bra. Eventuellt kan detaljer och anslutningar arbetas igenom vid beredningsmöten.
· Arbets- och tidplaneringen (beredningen på arbetsplatsen) måste ta hänsyn till att bra arbetsutförande tar tid.
· Förståelsen för behovet av lufttäthet på byggarbetsplatser måste förbättras (sådan förståelse finns ofta då man bygger med plastfolie).
· Funktionskontroller, eller kontroll under byggskedet, vad gäller lufttätheten bör genomföras. En sådan skulle kunna ge en större medvetenhet om goda täthetslösningar.
· Behov av förbättringar i lufttäthetsutförandet kunde i fälthusen främst identifieras vid genomföringar, vindsbjälklagsanslutningar, mellanbjälklagsanslutningar samt vid anslutning till bottenbjälklag av trä. En god planering med minimering av antalet genomföringar i tätskiktet skulle kunna förbättra lufttätheten.
· Laboratoriemätningarna visar detaljlösningar som vid ett fullgott arbetsutförande ger förutsättningar för luftläckage av i stort sett samma storleksordning som uppnås vid lösningar med plastfolie som lufttätande skikt. Plastfolie ger tillfredsställande lufttäthet om arbetsutförandet är fullgott. De material som i denna undersökning använts som alternativ till plastfolien är material som i sig har god lufttäthet. Utvärderingen gäller därför framförallt skarvutföranden. Denna slutsats kan därför inte tillämpas om man väljer ett luftgenomsläppligt material.
· Vid jämförelse mellan laboratorieresultat för konstruktioner med plastfolie, en plast-fiberduk (med liten luftgenomsläpplighet) respektive dubbla gipsskivor som lufttätande skikt framgår att
· lösningar med en plastfiberduk ger i stort sett samma resultat som lösningar med plastfolie. Små skillnader beror sannolikt på arbetsutförandet.
· lösningar med dubbel gips ger ungefär samma resultat som lösningar med plast-folie.
· lösning med enkel gips och spacklad skarv ger samma resultat som motsvarande lösning med plastfolie.
· Långtidsaspekter för hus med tätskikt av gipsskivor bör utvärderas i ett separat projekt liksom täthetslösningar baserade på tejpningar. Det här redovisade projektet visar att alternativa system kan ge god täthet. Denna täthet måste också visas vara beständig.
Eva Sikander SP