|
|
|
Beskrivning av isoleringens förutsättningar
Den beräkningsmodell som används idag för att bestämma ett materials isoleringsförmåga
(det s.k. Lambadvärdet) är uråldrigt och inte relevant. Boverket och Professor Christer Harryson har tillsammans med bl.a. KTH och Chalmers arbetat för att få till en ändring i byggbestämmelserna. De har bl.a. följande förslag:
- Arbetsutförandebrister beaktas med större korrektioner än hittills.
- Egenkonvektionens inverkan på värmeförlusterna måste beaktas i ökad utsträckning,
framförallt i takkonstruktioner med öppna ytor och lösull.
- Uppgifter om luftgenomsläppligheten bör dokumenteras för alla isolermaterial.
- Påtvingad konvektion p.g.a. blåst, temperatur och ventilationssystem beaktas.
- Materialprovningsmetoder anpassas mer till verkliga förhållanden.
Detta gäller i synnerhet lösfyllnadsisolering som f.n. rutinmässigt testas med provtjocklekar på 2x50 mm och nedåtriktad luftström. Sammanfattningsvis beror den stora skillnaden i isoleringsförmåga på tre faktorer, lufttäthet, värmekapacitivitet och konvektion.
Lufttäthet
Cellulosafibern är en högdensitetsprodukt, dvs. materialet är mycket tätt och har därmed en hög densitet. Tack vare den goda tätheten och en tyngd på ca: 50 kg/m3 i väggar och snedtak förhindrar man luftströmmar (konvektion) i isoleringen. Lufttätheten gör även att materialet har en hög värmekapacitet.
Luftström (m3/h) är för:
Ekofiber
2 Pa 0,11
3,5 Pa 0,17
4,5 Pa 0,20
6 Pa 0,25
50 Pa 1,21
vid en densitet av 46-63 kg/m3
Värmekapacitivitet
Det är den energimängd som åtgår att uppvärma materialet med massan 1 kg, 1 grad Celsius. Är värdet högt har produkten således en stor tröghet. Det beskrivs ofta som en bra ackumuleringsfunktion. Värdet för Ekofiber är ca: 1500.
Konvektion
Lösfyllnadsisoleringar är porösa, innehåller därmed stora mängder luft, och har ett öppet porsystem där inre luftrörelser kan uppstå på grund av temperaturskillnader. Även luftrörelser vid ytor, orsakade av exempelvis vind, kan ge upphov till luftrörelser inuti isoleringen. I båda dessa fall ökar de inre luftrörelserna värmetransporten i lösfyllnadsisoleringen, så kallad naturlig konvektion eller påtvingad konvektion uppstår.
Luftrörelser i och kring taket påverkar inte bara värmeisoleringens funktion utan även fuktbalansen i konstruktionen. Att ha kunskap om fukt- och värmetransport genom luftrörelser, så kallad konvektion, är avgörande för en riktig byggnadsfysikalisk dimensionering av ett vindsbjälklag.
Isolermaterial som är känsliga för luftrörelser ska, enligt Boverkets riktlinjer, förses med vindskydd om det finns risk för luftrörelser längs isoleringens yta.
Celulosafibern har genom sin höga densitet och sitt låga värde för luftgenomsläpplighet mycket låg inre konvektion.(se M. Serkitjis CTH rapport Vindskydd på lösull....) Fibern består av cellulosafibrer, dvs. växtfibrer, vilka även innehåller luft som bidrar till att binda effekt vid anblåsning. M.a.o. hela energin i isoleringen blåser inte bort när den utsätts för vindpåverkan.
En vindhastighet utomhus på 6 m/s kan orsaka en vindhastighet på cirka 1,5 m/s parallellt med värmeisoleringsmaterialet i ett ventilerat vindbjälklag.
|
|
|
|
|
|
|
|